Näst ljunghonung, så är maskroshonung den bästa tycker jag. Knallgul och full av smak.
Våren har varit kall, och jag trodde länge att det inte skulle bli någon maskrosskörd alls. Strax före hallondraget skattade jag det som bina dragit in och det visade sig snart att jag hade fel, så bra!
Maskroshonung stelnar snabbt och av olika anledningar blev den slungade honungen stående ett par dagar. När jag så kom dit för att röra, fanns det inget att röra i. Bara en 23 kilos stelnad honungsklump! Lite bastu i slungrummet rådde bot på det och nu finns den guldgula honungen tappad på burk.
När jag nu ändå behövde värma honung, så passade jag på att smälta och smaksätta honungen i det sista kärlet från i fjol. Smaken blev citrongräs eftersom den nästan helt tagit slut i lagret.
Igår och idag har jag varit runt och hämtat nästa omgång sommarhonung, 15 lådor blev det och jag gissar på runt 100 kilo honung. Så snart kommer en ny dag med underbart honungskladd…:-)